Musiker 1928

Kerstin Berggren 21 hade alltså blivit en skicklig pianist, men tyckte inte att Erik var en direkt tjusig karl.

Erik Malmgren 19 hade fått krumma ben, på grund av näringsbrist. Men han hade lärt sig spela fiol och läsa noter, sedan han var 9 år, av Hans Gran. Nu spelade han fiol på tillställningar bland annat i Stadsparken. För tillfället gick Erik i lära, som tapetserare av gamla möbler.

Stockholm 1930

En djup ekonomisk kris drabbade världen året 1928 med Krygerkraschen 1932. Företag lades ner, och Erik Malmgren 21 blev arbetslös.

Skulle han kunna sörja för släktets fortbestånd, måste han vidareutbilda sig. I Stockholm fanns bättre möjligheter till utbildning, och att omskola sig till ett annat yrke.

Det billigaste sättet att ta sig dit till Stockholm, var att lifta med en kamrat.

Skolutbildning 1930

Erik Malmgren 21 studerade vid Birkagårdens Folkhögskola i huvudstaden Stockholm åren 1930-1931. Där fick han många vänner, som fortsatte att träffas åren framåt. Det var basen Harry Rydberg i kvartetten Synkopen, med flera.

Carolina avlider 1931

Carolina Stefansson-Malmgren avled den 10 augusti 1931 i Malmö i en ålder av 75 år. Närmast sörjande var sonen Tage 42 th med adoptivbarnet Stig i knät. Vidare på bilden ses Sven-Åke 13, Erik 22, Majken 15 och Olina 40.

Ordinarie spelman vid Nääs 1933

Erik Malmgren 23 gick vid Broby Yrkesskola 1932. Sedan omskolade sig Erik 24 till slöjdlärare vid Nääs Slöjdlärarseminarium året 1933. Sin fiol hade han med sig överallt, till glädje för kurskamrater under tillställningar och midsommaraftnar.

Snickare 1934

Som snickare hade Erik flera möjligheter att få arbete på arbetsmarknaden, och han valde att stanna kvar i Stockholmstrakten.

Erik 25 ordnade bostad vid Bergsundsstrand, och Kerstin 26 tog tåget från Lund till Stockholm där de återförenades efter studietiden. Även för henne var det lättare att få arbete i Stockholm.

Dagsnyheter i radio! 12 februari – Gatustrider rasar i Wien och andra städer i Österrike. Militär angriper arbetare. Undantagstillstånd införs. SPÖ och fackföreningar förbjuds. De svenska beredskapsarbetena når en topp med 40 000 sysselsatta. 24 december.

Giftermål 1934

Vigsel ägde rum i Stockholms Rådhus lördagen den 2 juni 1934 mellan Kerstin Ida Berggren 26, dotter till Ida Christina 56 och Sven August Berggren 61, och Erik Vilhelm Malmgren 25, son till Hilda Olina 42 och Tage Johan Henrik Malmgren 45.

Erik blev anställd som slöjdlärare vid ett skolhem, och de bosatte sig i Täby. I december 1934 föddes SvenErik, och i december 1936 föddes Maud.

Julskinkan i Sverige kostade 1:70 kr per kilo. I världsdepressionens spår nöjde sig många med grisfötter för 80 öre per kilo.

Ingri avlider 1935

Ingri Dahl avled söndagen den 20 oktober 1935 i Lund, i en ålder av 69 år. Hon hade levt ett strävsamt liv, och är väl värd vår hågkomst.

Närmast sörjande var dottern Hilda Olina 43 och Nils Edvin 46 år och den övriga släkten. Här håller hon lille SvenErik i sin famn, och han verkar mycket glad för det.

Pianot 1937

Men Erik fick nytt arbete som snickare vid L.M. Ericsson, och den unga familjen Malmgren flyttade till Bromsten en gråmulen majdag 1937. Där köpte han ett piano åt Kerstin. De fick många vänner, och de spelade och sjöng tillsammans.

Oron för vad som hände i Tyskland, blev mer påtaglig. Samtidigt växte sig nazisterna allt starkare även i folkhemmet Sverig. De fanns överallt, inom polisväsendet, bland militärer, bland präster, bland lärare, med mera.

Världskrig 1939

Ett nytt världskrig bröt ut. Det betydde oro, inkallelser till militärtjänst, ransoneringskort på mat, och gengas till privatbilar, taxi och bussar. Tysklands nya vapenmakt var deras motoriserade förband av flygplan, slagskepp, ubåtar, tanks, lastbilar, motorcyklar, med mera.

Olja blev eftertraktad till alla dessa kolonner, och den tycktes säkrast åtkomlig i Sovjetunionen. Tyskarna satte in 1,5 miljon soldater och minst 1 500 stridsflygplan i en massiv första raid mot Polen, vilken slog världen med häpnad och skräck.

Erik Malmgren blev inkallad till militärtjänst vid Järvafältet. Hemma fanns en ryggsäck packad för flykt någonstans, om tyskarna skulle komma.

Freden firas 1945

Under krigstiden hade man väldiga behov av att träffas, både till gemensamma hantverk av olika slag, och gemensamma fester. Troligen var det ett sätt att försöka fjärma sig från krigets fasor ute i världen, men framför allt att fira freden den 8 maj 1945.

SvenErik och Maud hade inte fått resa till Lund under sommarloven, sedan SvenErik och farfar Tage stått i kollonin och sett tyskarna bomba Köpenhamn. Det var för farligt. Man visste inte vad som skulle kunna hända.

Julafton 1953

I centrum av sin stora släkt, satt Tage och Olina hemma på Prennegatan i Lund denna glada julafton 1953.

Runt dem fanns Maud 17, Erik 44, Kerstin 46, Tage 64, Olina 62, Majken 37, hennes man Tore Pettersson, deras barn Ingvar 14, Lars-Bertil 6 och Ingrid 9 år i knät på Stig.

Besök i Bromsten 1957

Kärt besök hos sonen Erik 47 i Bromsten på Fältvägen 31, blev det en vacker sommardag lördagen den 20 juli 1957. Olina 66 och Tage Malmgren 68 hade tagit tåget den långa vägen från Lund för att hälsa på.

Kerstin och Erik var stolta över att få visa upp sin fina trädgård i Bromsten, med äppelträd, buskar med krusbär, svarta - och röda vinbär, hallon, med mera. Arbetsbyxorna var på, dagen till ära.

Trädgården 1957

Visst var trädgården fin i Bromsten. Både Erik och Kerstn hade arbetat hårt med att jämna ut gräsmattan, gräva, gödsla och plantera grönsaker.

Alvarligt sjuk 1960

Tage Johan Henrik Malmgren 70 th hade blivit allvarligt sjuk. I sin älskade koloni, som flyttats till ett nytt ställe, tog han bland annat emot sonen Erik 50.

Ett drygt halvår senare avled Tage Malmgren i en ålder av 71 år. Närmast sörjande var hans hustru Olina 69 och barnen Erik 51, Majken 45, Sven-Åke 43 och Stig.

SvenErik o Marita

SvenErik 27 år, son till Kerstin och Erik Malmgren, hade året 1961 arbetat som fotograf i 11 år, varit med i en ungdomsklubb i Bromsten lika länge och studerat vid Brunnsviks Folkhögskola i två år.

Marita Östlund 19 år, studerade till arbetsterapeut vid Nyckelviksskolan på Lidingö, och var med i en ungdomsklubb i Maria i Stockholm. Under en kurs träffades de.

Vem var då Marita Östlund? Vi följer hennes släkt tillbaka i tiden.

FamiljenGustafsson 1914

Morföräldrarna till Marita, var församlade hemma kring det vackert dukade bordet i finrummet vid Nytorgspalatset i Stockholm. De skulle bli fotograferade.

Det var Hulda Maria 37 med lilla Britta 1 år i knät. Bredvid stod Olle 9 och Olga 10 år. Anna-Lisa 4 skulle bli mamma åt Marita. Vera 11 satt bredvid Viktor Emanuel 34 som var droskchaufför.

Maria och Viktor hade då varit gifta i 11 år. Det var oroliga tider detta år, och ett första världskrig bröt ut i augusti 1914.

Familjen Östlund 1926

Farföräldrarna till Marita vid Bellmansgatan 20 i Stockholm, besökte fotografen 12 år senare. Det var Johan Emanuel 54 som var snickare och som hade arbetat en tid i Amerika.

Gösta 16, skulle komma att bli pappa åt Marita. Axel 26 var sjöman, efter kriget på lite lugnare hav. Han hade en egen lägenhet vid Skånegatan. Gunnar 21 var stuveriarbetare i hamnen. Anna Josefina 48 var hemmafru.

Barnträdgård 1946

Anna-Lisa 28 och Gösta Östlund 28 gifte sig lördagen den 13 augusti 1938 i Stockholms rådhus. I november 1942 föddes Marita, som fick vara på barnträdgård från 6 månader. Marita är 6:e barnet från vänster.

En 8 år äldre syster Anita kallad Ninni, fick hämta Marita när hon skulle hem till Rapphönsvägen i Tallkrogen. När Marita var tre år, fick hon gå hem själv genom en mörk skog. Då var pappa Gösta hemma och gjorde vävstolar i källaren åt kunder i Anna-Lisas affär: "Ansas hemslöjd".

Marita 1949

Marita blev avpoträtterad av Annica Nyman i juli månad 1949. Det var rätt jobbigt för livliga Marita att sitta stilla, så hon fick göra det i omgångar. Halsbandet var gjort av rönnbär, som skrumpnade med tiden.

Familjen Östlund 1950

Hemma vid Rapphönsvägen fick familjen kärt besök. Gösta 39 var snickare som sin far. Anna-Lisa 40 kallad Ansa, hade en hemslöjdsaffär i Enskede. Hulda Maria 73 och Viktor Emanuel 69 var på besök, morföräldrar till Anita 15 och Marita 7 år med hunden Tippie.

En 8 år äldre syster Anita kallad Ninni, fick hämta Marita när hon skulle hem till Rapphönsvägen i Tallkrogen. När Marita var tre år, fick hon gå hem själv genom en mörk skog. Då var pappa Gösta hemma och gjorde vävstolar i källaren åt kunder i Anna-Lisas affär: "Ansas hemslöjd".

Ansa väver 1976

Anna-Lisa Östlund kallad Ansa, hade ett brinnande intresse för vävning och konsthantverk. Det följde henne livet ut.

Gösta Östlund avled måndagen den 6 november 1961 efter en längre tids sjukdom. Han sörjdes djupt av familjen. SvenErik följde Marita på Göstas begravning vid Skogskyrkogården.

I Filipsstad bosatte sig Ansa, och hade försäljning av sina vävnader tillsammans med andra hantverkare. Anna-Lisa avled den 6 juli 1985 och blev också gravsatt på Skogskyrkogården.

Par 1961

Marita Östlund 19 och SvenErik Malmgren 27 hade alltså träffats på en kurs, och fäst sig vid varandra. Runt månen fanns en mångård, när de vandrade tillsammans en natt, efter långa diskussioner med kurskamrater.

Marita var inte myndig att få gifta sig med SvenErik, utan sin mammas godkännande. Det fick hon inte av Ansa, och varken Maritas syster eller vänner hade något att invända.

Anna 1963

Men Anna föddes i alla fall en vacker söndag 1963, vid ett sjukhus norr om Stockholm. Vi hade farit med taxi till sjukhuset, där Marita blivit undersökt. SvenErik hade fått sitt smittkoppsintyg godkänts. Annars hade han inte fått vara med under förlossningen.

Klockan 20.45 startade förlossningsarbetet, och 21.23 tittade en liten mörkbrun kalufs fram. Anna var då 47 cm lång och vägde 2.270 gram.

Giftermål 1964

När Marita blev 21 år och myndig onsdagen den 27 november 1963, tog vi ut lysning. Då behövdes inget godkännande längre.

Lördagen den 4 januari 1964 gifte sig Marita och SvenErik Malmgren vid samma rådhus i Stockholm som tidigare Kerstin och Erik gift sig. Bröllopsvittnen var Maud Malmgren och Eva Wångersjö, SvenEriks klasskamrat från Brunnsvik.

Kerstin och Erik bjöd våra bröllopsgäster på kaffe med dopp i Bromsten. Därefter for vi alla till Kungliga Operan, och såg Boheme av Puccini.

Kvällen avslutades med nattvickning i Bromsten hos Kerstin och Erik, som spelade piano och fiol, medan lilla Anna sov sött på övervåningen.

Hårvård 1966

Jens 1967

Dramatik 1967

Det blev en dramatisk färd i taxibil till sjukhuset. Chauffören hade nog felbedömt läget. Han trodde det var mer akuta födslovåndor, än de var.

Så här gick det till när Jens föddes. Marita var trött och hade blivit lite berusad av lustgas. 03.00 hördes fåglarna kvittra utanför fönstret och späda barns skrik från korridoren.

03.10 gick äntligen vattnet för Marita, men hon behövde kräkas av juicen hon fått. Istället drack hon vatten. 03.40 fick Marita första krystvärken och vi kallade på personal.

04.01 föddes Jens. 04.05 klipptes navelsträngen till Marita av och Jens fick ligga på hennes mage. Solen sken ute och det var vackert väder.

04.35 blev vi bjudna på te. Sedan fick Marita en kram av SvenErik, han tittade till lille Jens och tog en tidig morgonbuss hem.

Olina 80 år 1971

Olina Malmgren firade sina 80 år i Lund, lördagen den 7 augusti 1971, i kretsen av släkt och vänner. Hon var på gott humör. Bland gästerna fanns där barn till Ingvar Pettersson, och Elin Berggren 72, som var Kerstin Malmgrens äldsta syster.

Fyra år senare avled Olina Malmgren i Lund, fredagen den 2 maj 1975, i en ålder av 84 år. Hennes son Erik Malmgren i Stockholm hade ringt till henne varje dag, men nu fanns inte hans mor längre i livet. Ett ansvarsfullt och strävsamt liv var över.

På trappan

Erik svårt sjuk 1986

På trappan till sitt lilla hus vid Fältvägen 31 i Bromsten satt Kerstin 78 och Erik Malmgren 76 en varm julidag 1986. Båda visste att Erik var allvarligt sjuk, och han hade ofta ont av det.

Sin kära trädgård orkade han inte sköta längre, utan Kerstin måste gripa in för att hålla den snygg. Även dottern Maud och Arne Eriksson hjälpte till, medan sonen SvenErik bodde långt upp i Norrland, och hade svårt att komma till.

Erik Malmgren 78 avled ett år senare, söndagen den 11 oktober 1987, vid S:t Eriks sjukhus i Stockholm.

Närmast sörjande var hustrun Kerstin Malmgren 79, sonen SvenErik och Marita Malmgren, Anna och Jens, samt dottern Maud och Arne Eriksson och barnbarnen Ingela Wikenfalk, Claes och Olov.

Kerstin får besök 1999

Kerstin Malmgren 91 kunde inte längre spela piano, men däremot rita med färgkritor. Flera tavlor hade hon gjort under yngre år.

När hennes barnbarns barn Emma Malmgren 5 år kom på besök en söndag den 4 juli 1999, gjorde Emma en teckning åt Kerstin. Kanske en konstnärlig talang går i arv.

SvenErik 64 och Marita 56 hade då flyttat från Norrland ner till Småland, närmare bestämt Sunnerås 30 km väster om Värnamo.

Kerstin Malmgren 92 år avled ett år senare, torsdagen den 15 juni 2000, av hjärnblödning i Vaggeryd, dit hon flyttat.

Närmast sörjande var sonen SvenErik och Marita Malmgren, Anna och Jens, samt dottern Maud och Arne Eriksson och barnbarnen Ingela Wikenfalk, Claes och Olov.

Konstnärer

Sunnerås 2007

Arbetsliv

Jens 40 till vänster är son till Marita och SvenErik. Marita arbetade som talpedagog i Gislaveds kommun, medan SvenErik blivit pensionerad fotograf.

I ett företag i Holland arbetar Jens med översättningar, medan hans fru Marleen 43, med ryggen mot kameran, arbetar på en bank.

Jordbruksfastigheten Sunnerås 1:2 i Småland förvärvade Jens och Marleenen en mulen och kylslagen onsdag den 17 oktober 2007. Tidigare ägare var Bojan Svensson vid fönstret. Mäklaren sitter till höger.

Fastigheten angränsar till Skogsborg, där SvenErik och Marita Malmgren bor. Marleen började spinna garn.